Idag har Adrian hunnit med att kasta ut alla plastpåsar och annat från kökslådorna, haft sönder sitt lektält och vält omkull blomkrukorna på fönsterbrädet. Dessutom har han slängt ut alla leksaker i vardagsrummet och fått tag på saker han inte ska ha. Det är utveckling. Jag vet! Att vårdcentralen dessutom krånglar med mitt sjukintyg (datum and stuff) gör det hela inte ett dugg enklare. Måste ringa comhem också, samt betala räkningar, det är säkert mer som jag har förträngt. Tror ni att Adrian har sovit middag då? Nä. Han står i sin säng och babblar. Men där får han vara tills han antingen somnar eller börjar skrika. Kan tyckas att jag bara klagar och klagar, men den som inte gått i mina skor ska ingenting säga. Livet som ensamstående morsa till en energisk unge är tufft, tur dock att det positiva överväger det negativa med hästlängder!

Igår kväll när jag skulle hämta hans nappflaska från hans rum hade han ställt den på byrån jämte sin säng och lagt sig under täcket o somnat. Ordning och reda! ♥