Tidigare i veckan hade vi planerat att åka till bror Kim med familj på lördagen (igår) som bor i Billingsfors (typ en timme från Karlstad). Men sen bestämdes det att vi inte skulle åka för Moa blev sjuk. Attans liksom! Igår på förmiddagen ringer jag mamma för att snacka lite skit. Frågar vad  hon gör och hon svarar att hon är på väg till Göteborg. "Jahaa, vad ska du göra där!?" frågar jag. "Vi är på väg till Kim och dom." Ifrågasatte varför de inte sa till så vi kunde åka med, de visste ju att vi ville åka! "Det blev hastigt och lustigt påkommet"  fick jag som svar. Tack. Det tar 20 minuter att åka från mamma in till stan, och jag tror inte dom kom på  "nu åker vi" och tio sekunder senare satt dom i bilen. Nä, jag säger det igen. Tack! Att hon dessutom slängde luren i örat på mig när jag sa att jag blev ledsen... tack. Och att jag fick ta en massa skit när jag sa att jag blev ledsen... tack. Som om det var jag som gjorde fel? Tack.

Ska vi se hur lång tid det tar innan telefonen ringer eller mottager ett sms där det står "Vafan skrev du ut det i bloggen för?". Jag svarar här: För jag är ledsen, sårad och arg. På alla inblandade.