Efter en helt bra dag är jag helt slut! Nu är det så gött att jag kan förklara att min trötthet beror på graviditeten, för jisses vad trött jag har varit den senaste tiden. Har sovit varje dag efter jobbet, något jag aldrig gjort förr. Men det sämsta är att jag får dåligt samvete när jag sovit. Det är inte så skoj.

Tröttheten är det enda jag känner av att vara gravid. Inget illamående har jag haft (och det får man väl vara glad för), och inga större humörsvängningar har jag haft heller. Bara ibland, när folk visar sig vara riktigt korkade, då minsann har jag blitt förbannad. (Till exempel när jag fått stå och vänta på mina lökringar på Burger King och var på väg till mitt bord, då kommer en kille med sin resväska på hjul och svänger ut den rakt framför mig med flit. Jag var redan irriterad efter allt väntande. Utan att ens bry mig sparkade jag till väskan så jag kunde fortsätta gå. Jag såg faktiskt i snubbens ögon att han var väl medveten om vad han gjorde.)

Ush, nu lär jag låta som ett psykfall. ^^ En gång har jag även gråtit för jag saknade en kompis så mycket när jag såg honom i camen.

I tisdags var jag på läkarundersökning. Det var en äldre kvinnlig läkare, och såna är ju okej när det vankas gyn-undersökning. Dock hade hon en manlig studerande praktikant på ca 25 år vid sin sida, som också skulle glutta i mitt skrev. Var ju bara hoppa upp i stolen och göra det bekvämt för sig och babbla på om annat för att få bort olustighets-känslan. Allt verkade normalt iallafall.

Nu ska trötta jag sova =) Vi hörs!