När jag blir utsatt för skitsnack eller rykten säger folk till mig att jag ska skita i det och inte bry mig. Att folk inte har några egna liv när de snackar om andra. Men varför egentligen ska jag strunta i att konfrontera personen? Låtsas jag vara ovetande och inte säger något så fortsätter ju personen att snacka skit, för det är "okej". Det blir ju ändå inga konsekvenser! Nädu, jag gillar inte skitsnack och rykten av negativ karaktär, och därför vill jag inte bara låta saken bero. Jag vill konfrontera personen som snackar och få en anledning till varför personen håller på så.

Svenskar är fega när de inte vågar/ vill ta tag i saken, utan bara skiter i det pga vilka konsekvenser som kan bli. Tar man inte tag i det kommer personen aldrig ändra sig, och då fortsätta snacka skit! Och kanske kommer skitsnacken och ryktena bara bli värre.

Om man dessutom pratar med den som snackar kan man få reda på att hela saken kanske var ett missförstånd. Istället för att gå tyst och tänka att personen sårat dig, så får du en förklaring på att det inte alls var så. Tänk dig viskleken, jag kanske börjar säga "Jag vill ha kul ikväll!" och genom kedjan som viskar vidare blir slutresultatet "Jag vill ha kuk ikväll!". You get my point, right?