Efter jag blev gravid så har jag blivit extra mammig. Först, när jag inte visste att jag var gravid, fattade jag inte vad det berodde på. Var jag inte tillräckligt mammig som det redan var, va!? Haha, jo. Gott och väl! Men nu är det helt sanslöst hur mammig jag kan vara ibland. Jag vill helst vara ute hos mammi och umgås när jag är ledig, jag sover inte i gästrummet längre utan sover jämte mammi i hennes säng (tvingar över henne på hennes karls sovsida när han är och jobbar i Norge). Och när jag inte umgås med mammi så ringer jag henne ofta. Det märks lite granna att hon tröttnar på det ibland, men det struntar jag i! ^^

Dock har jag hört mig för lite. Det är faktiskt inget ovanligt att man blir mammig. Vet fler som blev det under sin graviditet och det är ju skönt att höra, så det inte bara är så att jag är fjompig!

Jag trivs otroligt bra när jag och mammi hittar på saker, och även när jag umgås med syster-yster! Och så saknar jag min lillebrorsa Kimpah och brorson Viggo massor nu, och även min familj i Knivsta. Kanske dags att åka upp och hälsa på snart!

Mammi och Kimpah på BB.

Personalen på sjukhuset kallade Kim för "lilla punkarn" pga hans

silvriga hår =)