Idag har jag jobbat tio timmar. Haft två möten idag bland annat, sen hade jag kvällspasset. Så skönt att få snacka massa blaj, få tankarna på annat för en stund, sysselsätta sig med något.

Sista gången jag träffade min vän besökte jag henne bland annat på hennes arbetsplats, på Ikea. Hon blev glad när jag ringde och meddelade att jag var på väg och när vi sågs fick jag en stor kram. Det var en ren fröjd att se henne där, hela hon utstrålade stolthet och glädje över sitt jobb när vi gick runt och pratade. Och som alltid fick jag goda råd över saker som tyngde mig och vi catchade upp om saker som hänt i vardagen. Även om vi skulle träffas senare på dagen och hennes chef kunde se att hon gick runt och pratade med en kompis på arbetstid och så sket hon i det, hon tog sig den tiden, och det var en av de sakerna jag älskade allra mest med henne. Människor hon brydde sig om stod högst på hennes lista, så som det ska vara.

När vi träffades senare efter hennes jobb sa hon en sak som verkligen värmde: "Det spelar ingen roll om vi pratade förra veckan eller för ett halvår sen, tiden spelar ingen roll, för vi pratar alltid som om det vore igår!" Det är så riktig vänskap är. Ibland går det ett tag mellan samtalen eller träffarna, men vänskapen är densamma. Man glömmer inte!

Under fikan som följde pratade vi allvar, strunt, minnen och massa annat, precis som förr. Träffen den dagen kommer alltid finnas med mig, men kunde jag så skulle jag radera ur mitt minne att vi inte var ensamma...