hur "vet" man vad man väntar?
Datum: 2009-12-27 Tid: 12:30:34
Och så har jag tänkt på en sak. Många säger "huvudsaken är att barnet är friskt". Visst, det är väl något man önskar, men det skulle faktiskt inte vara något problem om min bebis inte är "friskt". Jag kommer älska barnet lika mycket ändå och vara lika glad, trots att det kommer bli svårare. Tror att mina tankar går så efter att jag pluggade till personlig assistent, ens synsätt på saker och ting förändrades väldigt mycket då.
Kommentarer
Jag kan ju meddela att jag hette Gustav ända tills jag föddes, Emma oxå och Gustav, han hette Hanna :P
Jag kan ju säga att med båda mina barn har alla sagt att jag har "pojk-mage". Första gissade nästan alla att det va en pojke, för att magen gick ut, det syntes inte alls bakifrån att jag var gravid. Ut kom en liten flicka. Med andra, likadant. ALLA sa att det var en pojke! En tant som jag mötte sa till och med "Så, du väntar en pojke" När jag sa att jag inte visste sa hon "Men jag vet". Men ut kom en flicka till :)
Själv var jag säker på att första var en flicka (men av en helt annan orsak, än symptom). Andra visste jag inte alls..
Jag tror absolut som du. Att man älskar barnet lika mycket även om det skulle födas med ett handikapp. Jag har väl varit mest orolig för vilket handikapp.
Ha ha ha.. ja du jag vet faktiskt inte hur man vet om d är en pojke eller flicka, man bara vet!! Fast man vet inte ändå.. När jag fick mitt 3:e barn var jag helt säker på att d var ytterligare en flicka. Barnets far och sköterskan var jätteenvisa och sa att "men kolla då, d ääär ju en pojke" och d var d ;)
En arbetskamrat betalade 500 kr för att få veta och d skulle bli en flicka, nej, sa jag.. D är en pojke! Men hon var säker ända tills dom allra sista veckorna, då började hon köpa kläder som skulle passa både och.. ut kom en Pojke ;D
Så man vet aldrig! Kramar
