…även stoltheten
Tåg från Gävle till Stockholm

Två tjejer och en kille, alla ~20 och lite smått berusade, kliver på tåget.
Tjej 1: Det ser ut som du tänker på nåt.
Tjej 2: Jag fundrar bara lite.
Killen: På vaddå?
Tjej 2: Asså… Om man kan äta surströmming och spenat då kan man fan svälja…

Haha, tycker dock att det är något som killen skulle ha sagt ;)

Nu är jag hemkommen från jobb och mathandling. Såhär mycket mat jag har nu har jag nog aldrig haft hemma samtidigt. Gött mos! Idag ska jag testa på det här, enkelt och låter gott =)

Jag suger verkligen på att komma på mat att köpa hem, och ännu värre på att laga till det på något roligt sätt! Så dålig fantasi. Jag borde ha någon som inspirerar mig!

Ikväll blir det bara lugnt. Jobbar imorgon med och sen är jag ledig en dag. Det med det braiga schemat verkar det ju inte bli något av. Kommer säkert bli en massa ändringar, jag vill inte det! Kommer säkert inte ens få ha min schemarad kvar, den som var så bra på det nya schemat. En kollega som bara vill jobba 70% vill roffa åt sig den. Jag säger bara det, jag jobbar max 80-85% efter att det nya schemat börjar gälla. Mer än så orkar jag faktiskt inte. "Var glad över att du har ett jobb!" får man ofta höra. Visst, men det jag hör när folk säger så är bla, bla, blaaaah!

Great, nu blev jag på dåligt humör med. Skitans!