Gnäll, gråt, skratt, gnäll, gråt, skratt. Fast det sistnämnda är det ont om idag. Jag undrar vad det är som stör Adrian, för ingenting jag gör hjälper. Just nu är jag faktiskt så dum att jag har satt honom i gå-stolen och han får springa runt och gnälla. Så länge han inte gråter så...

Lite senare kommer Linus och hans flickvän på besök innan dom ska på bio. Trevligt! Hoppas Adde blir glad då med. Han brukar vara glad när det är folk omkring och inte bara tråkiga, gamla morsan ;)