Varenda gång jag och Adrian ska iväg någonstans så krånglar han natten innan. Denna gången var det att vakna tre gånger denna natt istället för två, och sista timmen sömn vi kunde fånga skrämde Adrian iväg. Iallafall för mig, själv sov han nog gött. Bara det att han låg och grymtade och stönade för kung och fosterland, bebisar behöver liksom inte vara vakna för att försöka skita! Han verkar känna på sig när vi behöver sova, och vill göra tvärtom istället. Trots redan nu? ;)

Menmen. Man är väl en supermorsa och pallar ändå eller!? Klart!